Vad betyder Ceteris Paribus
Ceteris Paribus är en fras som används i ekonomi som gör ekonomisk analys enklare. I grund och botten betyder Ceteris Paribus ”andra saker lika”. När det gäller ekonomi antar den att andra påverkande faktorer hålls konstanta.
Ceteris paribus är där alla andra variabler hålls lika. Till exempel, om priset på Coca-Cola faller, ceteris paribus, kommer dess efterfrågan att öka. Ceteris paribus betyder att andra faktorer inte beaktas eller anses vara konstanta. Pepsi kan reagera och sänka sina priser också, vilket kan innebära att efterfrågan förblir oförändrad.
Nyckelpunkter
- Ceteris Paribus tittar på sambandet mellan två variabler medan antagandet de andra variablerna är konsekventa.
- Den används för att underlätta ekonomisk analys och skapa en grund för att börja.
- Ceteris Paribus antar att alla saker är lika och även om detta sällan händer i den verkliga världen kan den ofta användas för att förklara ett starkt samband mellan två variabler. Till exempel utbud och efterfrågan.
Alternativt kan Coca-Cola behöva kompromissa med kvaliteten på deras ingredienser för att sänka priserna. I sin tur kan detta leda till en minskad efterfrågan på lång sikt. Sammanfattningsvis är ceteris paribus en förenkling av ett ekonomiskt argument.
Vanligtvis används ceteris paribus eftersom det finns många okända faktorer eller faktorer som inte kan beaktas exakt i ekvationen. Genom att hålla andra variabler konstanta kan vi göra någon form av analys.
Varför är Ceteris Paribus viktigt i ekonomi
Ceteris paribus är viktigt i ekonomi eftersom det hjälper oss att utveckla någon form förståelse för ekonomiska mekanismer. Med andra ord tillåter det oss att bilda en grundläggande förståelse och princip som vi kan bygga på.
Ett av de klassiska exemplen på ceteris paribus är utbuds- och efterfrågekurvan. När priserna ökar (ceteris paribus) minskar efterfrågan. Nu kan vi acceptera detta faktum när alla andra saker är lika. Det finns dock också andra faktorer som ersättningspriser, skatter, ekonomiskt klimat och så vidare.
Genom att tillämpa ceteris paribus har vi en bas att arbeta utifrån. Då kan vi börja använda andra faktorer och titta på vilken inverkan de skulle ha. När allt kommer omkring är vi bara mänskliga och vi har kognitiva begränsningar. Vi kan inte på ett troligt sätt ta hänsyn till alla variabler.
”Ceteris paribus förenklar ekonomisk analys genom att titta på de mest inflytelserika variablerna.”
Ceteris paribus är också viktigt för det gör det möjligt för ekonomer att identifiera en relation. Även om det kan finnas andra variabler kan det finnas en överväldigande faktor som har en direkt korrelation med en annan. Till exempel teorin om utbud och efterfrågan.
Även om det finns en en mängd andra variabler, den vanligaste förklaringen till en nedgång i efterfrågan är priset. På samma sätt tenderar utbudet att öka när efterfrågan stiger. De normala utbuds- och efterfrågan fungerar 95 procent av tiden.
De hjälper oss att förklara ekonomiska åtgärder för det mesta och det är av den anledningen att ceteris paribus är viktigt. Utan att anta att andra faktorer är konsekventa skulle vi inte ha utvecklat en grundläggande förståelse för ekonomi.
Ceteris Paribus Exempel
Ceteris paribus är en ekonomisk term wh innan alla andra variabler hålls konstanta. Exempel är räntor, minimilön och högre skatter. När man undersöker var och en av dem måste ekonomer ofta anta ceteris paribus för att skapa en meningsfull insikt – på grund av komplexiteten och antalet andra variabler.
1. Räntor
När räntehöjningar (ceteris paribus), efterfrågan på skulder minskar i takt med att lånekostnaderna ökar.
Det som inte betraktas är den bredare ekonomin. Om företag till exempel gör det bra och vill expandera är det osannolikt att en höjning av räntan hindrar dem från att låna.
Dessutom kan höga räntor komma in vid en tidpunkt där pengarna utbudet har ökat snabbt. När penningmängden växer snabbt resulterar vanligtvis inflationen. Om människor förväntar sig inflation kommer de också att förvänta sig att det verkliga värdet på deras skuld ökar.
Även om det finns andra faktorer som kommer att driva efterfrågan på skuld är räntan den mest inflytelserika. Det är därför som ekonomer använder ceteris paribus. Vi kan logiskt dra slutsatsen att högre räntor kommer att minska efterfrågan på skuld. Det är dock lika viktigt för oss att dra slutsatsen att detta inte alltid kan vara fallet.
2. Lägsta lön
När minimilöneökningen (ceteris paribus) kräver en sådan arbetstagarna kommer att minska. Logiken är att arbetsgivare kommer att behöva betala sina anställda mer, så att de kommer att anställa färre av dem.
Vad som inte betraktas är ekonomins tillväxt. När den bredare ekonomin växer ser vi branscher som är beroende av minimilöneanställdas högkonjunktur. Exempelvis tenderar restauranger, detaljhandel och snabbmat att se en efterfrågan när konsumenterna äter ute och spenderar mer.
I sin tur måste efterfrågan på anställda växa, oavsett om lönerna är högre eller inte. I själva verket kan man hävda att lönerna naturligtvis skulle öka i alla fall.
Vi måste också överväga det faktum att arbetsgivare kan betala en högre minimilön men minska på andra förmåner som övertidsersättning eller bonus. Så efterfrågan på arbetstagare kan öka, men de får färre anställningsförmåner.
Som vi kan se ligger det mer i minimilönen än i ett enkelt utbud och efterfrågan. Samtidigt ger det ekonomer en grund att arbeta från. Teori om utbud och efterfrågan skulle diktera att högre löner leder till lägre efterfrågan. Men vilka andra variabler finns det som skulle mildra dessa effekter?
Om vi utgår från teorin kan vi antingen identifiera variabler som visar att det inte skulle fungera under nuvarande omständigheter. Eller att det under dessa omständigheter skulle fungera.
3. Högre skatter
Om regeringen beskattar människor mer får den mer pengar. Om exempelvis inkomstskatten går från 20 procent till 25 procent, bör regeringen ta in mer pengar. Detta är baserat på ceteris paribus, där inga andra variabler förändras.
Vad som inte anses är påverkan på individer, särskilt rika individer. De kan lämna landet helt och hållet och vad de bidrar med i skatt också.
Eller högre skatter kan komma i en tid av ekonomisk nedgång. Så människor tappar sina jobb och de spenderar inte så mycket. I sin tur kan detta bidra till lägre skatter i sig.
Det finns många andra faktorer, men till skillnad från tidigare exempel är skatteintäkterna mer känsliga för andra variabler. Med andra ord är högre skatter bara en liten faktor i en lista över många. Till exempel är ekonomin en bättre förutsägare för hur mycket pengar regeringen skulle få.