När du lyssnar på det första och andra hjärtljudet med stetoskopets membran, notera intensiteten för varje ljud, notera om var och en är ett enda eller delat ljud och notera eventuell andningsvariation.
Intensitet för S1 och S2:
Intensiteten för S1 beror på: AV-ventilernas läge vid ventrikulär systolens struktur, själva broschyrernas struktur och hastigheten tryckstegring i kammaren. Normalt är S1 högre än S2 i spetsen och mjukare än S2 vid hjärtat. Patologiska förändringar i intensiteten av S1 relativt S2 kan ses i vissa sjukdomstillstånd. När du utvärderar intensiteten av S2, notera den relativa intensiteten av aortakomponenten (A2) och den pulmonala komponenten (P2). Normalt är A2 högre än P2.
Uppdelning av S1:
Det första hjärtljudet består av flera komponenter, även om de mest hörbara komponenterna som hörs vid sängen är högfrekventa vibrationer relaterade till mitral och tricuspid stängning. I allmänhet drunknar det starkare ljudet av mitralförslutning det mjukare ljudet av tricuspid stängning. Ibland är de två separerade tillräckligt så att det hörs en splittring av S1, hörs bäst vid toppen eller nedre vänstra sternala gränsen.
Delning av S2:
Liksom S1 består S2 av flera komponenter. De mest hörbara är de högfrekventa komponenterna som kan hänföras till stängningen av aorta- och lungventilerna.
När du utvärderar för delning, lyssna i det andra och tredje vänstra interkostalutrymmet. Be patienten andas tyst och sedan lite djupare. Under inspiration bör du höra den inspirerande delningen av S2 i A2 och P2. För det otränade örat låter detta mer som en förlängning av ljud snarare än två distinkta ljud. Generellt är intervallet mellan A2 och P2 ganska kort, även om patienten i vissa situationer kan ha ett utvidgat intervall. Därefter lyssna efter delning av S2 för att försvinna under utgången. Om delning sker under utgången är detta onormalt och kallas paradoxalt delning.
 |
Klicka på den interaktiva ikonen för att öva på att lyssna på intensiteten och delningen av S1 och S2. |