Dimetylaminoetanols roll i kosmetisk dermatologi

Hudvårdsformuleringar för förbättring av åldrande hud blir allt viktigare konsumentprodukter. Här granskar vi tillgängliga data om ett sådant medel – 2-dimetylaminoetanol (DMAE) eller deanol – som nyligen har utvärderats i en placebokontrollerad studie. DMAE är en analog av B-vitamin kolin och är en föregångare till acetylkolin. Även om acetylkolins roll som neurotransmittor är välkänd pekar växande bevis på acetylkolin som en allestädes närvarande cytokinliknande molekyl som reglerar grundläggande cellulära processer såsom spridning, differentiering, rörelse och utsöndring på ett parakrin och autokrint sätt. Faktum är att denna modulerande roll kan bidra till DMAEs kutana aktivitet. I en randomiserad klinisk studie har 3% DMAE-ansiktsgel applicerat dagligen i 16 veckor visat sig vara säker och effektiv (p < 0,05) för att mildra pannlinjer och periorbitala fina rynkor och för att förbättra läppens form och fyllighet och det övergripande utseendet på åldrande hud. Dessa effekter minskade inte under en 2-veckors upphörande av applikationen. Gynnsamma trender (p > 0,05 men < / = 0,1) noterades i utseendet på grova rynkor, mörka cirklar under ögat, nasolabial veck, hängande nackskinn och fasthet i nacken. Ansökan visade sig tolereras väl, utan skillnader i förekomst av erytem, skalning, torrhet, klåda, sveda eller sveda mellan DMAE- och placebogrupperna. En öppen förlängning av studien visade att den långvariga appliceringen av DMAE-gel i upp till 1 år var förknippad med en bra säkerhetsprofil. De akuta hudförstärkande effekterna av DMAE har bekräftats av kvantitativa mått på hudens draghållfasthet. In vitro-studier av perifera blodlymfocyter indikerar att DMAE är ett måttligt aktivt antiinflammatoriskt medel. Även om dess verkningsmekanismer i huden fortfarande ska klargöras, tyder bevis på att huden är en aktiv plats för acetylkolinsyntes, lagring, utsöndring, metabolism och mottaglighet. Muskarinacetylkolinreceptorer har lokaliserats till keratinocyter, melanocyter och dermala fibroblaster, medan nikotinacetylkolinreceptorer har hittats i keratinocyter. Rollen av acetylkolin och rollen för DMAE som en modulator för acetylkolinmedierade funktioner i huden återstår att klargöra. Fördelarna med DMAE i dermatologi inkluderar således en potentiell antiinflammatorisk effekt och en dokumenterad ökning av hudfasthet med möjlig förbättring i underliggande ansiktsmuskulatur. Studier behövs för att utvärdera den relativa effekten av DMAE jämfört med andra hudvårdsregimer (t.ex. topiska antioxidantkrämer, alfa-hydroxisyror).

Leave a Reply

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *