Hur känns en besvikelse?

Jag tillbringade timmar och timmar den här veckan på att leta efter en term på ett annat språk – en term för en känsla som ibland uppstår när du ammar ett barn eller pumpar mjölk. En känsla som i sig inte har en term på engelska.

Kan jag förklara det på engelska? Låt oss ge det ett skott.

Bröst sitter inte fulla av mjölk hela dagen som vattendispensern i kylskåpsdörren. Dina bröst lagrar en liten mängd mjölk från utfodring till utfodring, men mest mjölk tillverkas på begäran när en babysjuksköterska eller dina bröst stimuleras med en pump eller dina händer. Din kropp säger ”åh hej, det är en hungrig kiddo där ute – låt oss göra lite mjölk RÄTT NU och få det till barnet DENNA MYCKET ANDRA.” Nerverna i dina bröst signalerar oxytocin, vilket gör att mjölken sprutar i dina mjölkkanaler och sedan ut genom porerna i bröstvårtan.

exakt framställning av hur en svikt ser ut

På engelska kallar vi den här processen en ”låt ned” eller ”låt ned”. Tekniskt kallas den mjölkutkastningsreflexen, men när jag arbetar med en familj säger jag saker som ”Åh, hör du att barnet slukar snabbt? Det är ett tecken på att du har svik! ”

Fortfarande med mig?

Coolt faktum – vissa ammande föräldrar kan faktiskt känna när det är på väg att hända. Och det är en väldigt, väldigt svår känsla att beskriva med ord … typ av ”du vet det när du känner det”. Det säger människor att det känns som

• stickningar
• klåda
• brinnande
• kittlande
• surrande
• en nys i dina bröst
• ”hnnnnnnng”

Jag kände aldrig ens en svik under året jag ammade mitt första barn. Med mitt andra barn började jag känna det när jag gick tillbaka till jobbet och pumpade heltid … och för mitt tredje barn kände jag att det började första veckan efter födseln.

Så tänk dig en förälder kommer till dig och säger ”Jag känner något konstigt när barnet ammar”. Du förklarar den svagare reflexen och du listar alla dessa konstiga känslor som människor har jämfört den med – och sedan säger du ”låter det rätt?” och de ser lite roliga på dig och säger ”um, kanske” och sedan kommer du med några fler verb, och du vinkar med händerna i luften, och de säger ”Jag antar det” och byter ämne för att du freaking dem lite.

det här är vad jag gör med mina händer … förhoppningsvis gör jag inte det här ansiktet.

Tänk dig samma scenario, förutom att du och personen du hjälper till har olika modersmål och du är helt säker på att de inte har någon aning om vad du tänker på – de tycker bara att något är fel med deras kropp och alla dina att fladdra om är inte ens lugnande på distans.

Vad gör du?

Du kan inte riktigt googla – för ”svik” är inte en synonym för en stickande klåda som brinner kittlande. surrande bröst-nysning. Google översätter det bara som ”besviken” och det är inte riktigt poängen du försöker komma över.

… nej

Du når ut till några personer du känner som talar föräldrarnas modersmål e och be dem om hjälp. Men eftersom det inte finns något ord på engelska för den känslan är det nästan omöjligt att beskriva det för dina tvåspråkiga vänner på ett sätt som de förstår exakt vad du ber om.

Du börjar publicera slumpmässigt på någon stor Facebook grupper du befinner dig i och hoppas att du kan hitta någon som bara känner till det andra språket och också har någon form av kunskap om amning. Och sedan försöker folk hjälpa dig och du fortsätter (vänligt och artigt, hoppas jag) säga nej, det är verkligen inte det jag pratar om … nej, inte det heller …

Ehh … snällt, men … jag menar … det är inte riktigt … ja … umm …

Och slutligen hittar du slutligen någon som också är en IBCLC i det land där föräldrarna du jobbar med kommer från, och hon vet exakt vad du pratar om. Hon skriver ut termen åt dig, och du tackar henne riktigt och skriver omedelbart till familjen du har arbetat med, övertygad om att du tillhandahåller en sådan fantastisk service och de kommer omedelbart att säga ”oh Rachel, det var det du pratade om , det är helt meningsfullt, ja det är precis vad jag upplever! ”

Och föräldern säger” … Jag vet inte om det är vad jag känner. ”

(Jag älskar fortfarande mitt jobb så, så, så mycket. Men jag har ett uppdrag att ge det stickande klåda brännande kittla buzz boob-nysa ett riktigt namn. Egentligen … kanske det bara blir boob-sneeze.)