Informationsbehandling (Svenska)

Informationsbehandling

Av Saul McLeod, publicerad 2008

Kärnan i kognitiv psykologi är tanken på informationsbehandling.

Kognitiv psykologi ser individen som en processor av information, på ungefär samma sätt som en dator tar in information och följer ett program för att producera en output.

Grundläggande antaganden

Grundläggande antaganden

Metoden för informationsbehandling är baserad på ett antal antaganden, inklusive:

(1) information som görs tillgänglig av miljön behandlas av en serie behandlingssystem (t.ex. uppmärksamhet, uppfattning, korttidsminne);

(2) dessa bearbetningssystem omvandlar eller förändrar informationen på systematiska sätt.

(3) syftet med forskningen är att specificera de processer och strukturer som ligger till grund för kognitiv prestanda;

(4) informationsbehandling hos människor liknar den på datorer.

Dator – Mind Analogy

Dator – Mind Analogy

Datorns utveckling på 1950- och 1960-talet hade ett viktigt inflytande på psykologin och var delvis ansvarig för det kognitiva synsättet blir den dominerande metoden i modern psykologi (tar över från Behaviorism).

C omputer gav kognitiva psykologer en metafor, eller analogi, som de kunde jämföra mänsklig mental bearbetning med. Användningen av datorn som ett verktyg för att tänka hur det mänskliga sinnet hanterar information kallas datoranalogin.

I huvudsak kodar en dator (dvs. ändrar) information, lagrar information, använder information och producerar en utdata (hämtar information). Idén om informationsbearbetning antogs av kognitiva psykologer som en modell för hur mänskligt tänkande fungerar.

Till exempel får ögat visuell information och kodar information till elektrisk nervaktivitet som matas tillbaka till hjärnan där den ”lagras” och ”kodas”. Denna information kan användas av andra delar av hjärnan relaterade till mentala aktiviteter som minne, perception och uppmärksamhet. Resultatet (dvs. beteende) kan till exempel vara att läsa vad du kan se på en tryckt sida.

Därför karakteriserar informationsbehandlingsmetoden tänkande som den miljö som ger inmatning av data, som sedan transformeras av våra sinnen. Informationen kan lagras, hämtas och omvandlas med hjälp av ”mentala program”, med resultaten beteendemässiga svar.

Kognitiv psykologi har påverkat och integrerats med många andra tillvägagångssätt och studieområden att producera, för exempel, social inlärningsteori, kognitiv neuropsykologi och artificiell intelligens (AI).

Information Processing and Selective Attention

Information Processing and Selective Attention

When vi deltar selektivt i en aktivitet, vi tenderar att ignorera annan stimulering, även om vår uppmärksamhet kan distraheras av något annat, som att telefonen ringer eller någon som använder vårt namn.

Psykologer är intresserade av vad som får oss att delta till en sak snarare än en annan (selektiv uppmärksamhet); varför vi ibland vänder vår uppmärksamhet till något som tidigare varit obevakat (t.ex. Cocktail Party Syndrome) och hur många saker vi kan ta hand om samtidigt (uppmärksamhetskapacitet).

Ett sätt att bli gravid Att ptualisera uppmärksamhet är att tänka på människor som informationsprocessorer som bara kan behandla en begränsad mängd information åt gången utan att bli överbelastade.

Broadbent och andra på 1950-talet antog en hjärnmodell som ett informationsbehandlingssystem med begränsad kapacitet, genom vilken extern ingång överförs.

Informationsbehandlingsmodeller består av en serie steg, eller rutor, som representerar behandlingssteg. Pilar indikerar informationsflödet från ett steg till ett annat.

• Ingångsprocesser handlar om analysen av stimuli.
• Lagringsprocesser täcker allt som händer med stimuli internt i hjärnan och kan inkludera kodning och manipulation av stimuli.
• Utmatningsprocesser är ansvariga för att förbereda ett lämpligt svar på en stimulans.

Kritisk utvärdering

Kritisk utvärdering

Ett antal modeller för uppmärksamhet inom ramarna för informationsbehandling har föreslagits inklusive:

Filtermodell för Broadbent (1958), Treismans dämpningsmodell (1964) och Deutsch och Deutschs senvalsmodell (1963).

Det finns dock ett antal utvärderingspunkter att tänka på när man studerar dessa modeller, och informationsbehandlingsmetoden i allmänhet. Dessa inkluderar:

1.Informationsbehandlingsmodellerna förutsätter seriell bearbetning av stimulansingångar.

• Seriell bearbetning innebär effektivt att en process måste slutföras innan nästa start.
• Parallellbehandling förutsätter att vissa eller alla processer involverade i en kognitiv uppgift (ar) inträffar samtidigt.

Det finns bevis från experiment med dubbla uppgifter att parallell bearbetning är möjlig. Det är svårt att avgöra om en viss uppgift behandlas seriellt eller parallellt eftersom det förmodligen beror på (a) de processer som krävs för att lösa en uppgift, och (b) mängden övning på en uppgift.

Parallell bearbetning är troligen oftare när någon är mycket skicklig; till exempel en skicklig skrivare tänker flera bokstäver framåt, en nybörjare fokuserar på bara en bokstav åt gången.

2. Analogin mellan mänsklig kognition och datorfunktion antagen av informationsbehandlingsmetoden är begränsad.

Datorer kan betraktas som informationsbehandlingssystem i den mån de:

(i) kombinerar information med lagrad information för att ge lösningar på en mängd olika problem, och

(ii) de flesta datorer har en central processor med begränsad kapacitet och det antas vanligtvis att kapacitetsbegränsningar påverkar det mänskliga uppmärksamhetssystemet .

MEN –

(i) den mänskliga hjärnan har kapacitet för omfattande parallell bearbetning och datorer är ofta beroende av seriell bearbetning ;

(ii) människor påverkas i sina kognitioner av ett antal motstridiga emotionella och motiverande faktorer.

3. Bevisen för teorier / uppmärksamhetsmodeller som kommer under informationsbehandlingsmetoden bygger till stor del på experiment under kontrollerade, vetenskapliga förhållanden.

De flesta laboratoriestudier är konstgjorda och kan sägas sakna ekologisk validitet.

I vardagen är kognitiva processer ofta kopplade till ett mål (t.ex. uppmärksammas i klassen för att du vill klara undersökningen), medan experimenten i laboratoriet utförs isolerat från andra kognitiva och motiverande faktorer .

Även om dessa laboratorieexperiment är lätta att tolka, är data kanske inte tillämpliga på den verkliga världen utanför laboratoriet. Nyare ekologiskt giltiga tillvägagångssätt för kognition har föreslagits (t.ex. Perceptual Cycle, Neisser, 1976).

Uppmärksamhet har studerats i stor utsträckning isolerat från andra kognitiva processer, även om det helt klart fungerar som ett ömsesidigt beroende system med relaterade kognitiva processer av perception och minne.

Ju mer framgångsrika vi blir när vi undersöker en del av det kognitiva systemet isolerat, desto mindre berättar sannolikt våra data om kognition i vardagen.

4. Även om man är överens om att stimuleringsdriven (nedifrån och upp) information i kognition är viktig, är vad individen ger till uppgiften i termer av förväntningar / tidigare erfarenheter också viktigt.

Dessa influenser kallas ”topp -down- eller ”konceptdrivna” processer. Läs till exempel triangeln nedan:

Förväntan (uppifrån och ner bearbetning) överskrider ofta information som faktiskt finns i stimulans (nedifrån och upp) som vi antagligen tar hand om. Hur läste du texten i triangeln ovan?

APA-stilreferenser

Broadbent, D. (1958). Perception och kommunikation. London: Pergamon Press.

Deutsch, J. A., & Deutsch, D. (1963). Uppmärksamhet: Några teoretiska överväganden. Psychological Review, 70, 80–90

Neisser, U. (1967). Kognitiv psykologi. New York: Appleton-Century-Crofts.

Treisman, A. (1964). Selektiv uppmärksamhet hos människan. British Medical Bulletin, 20, 12-16.

rapportera den här annonsen