Navigationslänkar
- Introduktion
- Förtäring
- Matsmältning: mage
- Matsmältning och absorption: tunntarm
- Absorption: tjocktarm
Introduktion
Näring tillåter oss att ta in och använda matämnen som kroppen omvandlar till energi och kroppsstruktur. Matsmältningssystemet inkluderar alla organ och körtlar som är involverade i denna process av att äta och smälta. Från och med munnen ger ett långt muskulöst rör kontinuerligt vätska och vitala näringsämnen. De upprullade tarmarna ensamma är cirka 24 meter långa. När vi konsumerar mat bryter kroppen ner det mekaniskt och kemiskt och transporterar det sedan för absorption och avföring (slutligt avfallsavlägsnande). Matsmältkörtlarna (spottkörtlar, bukspottkörteln, levern och gallblåsan) producerar eller lagrar utsöndringar som kroppen bär till matsmältningskanalen i kanaler och bryts ned kemiskt.
Tillbaka till början
Förtäring
Livsmedelsbearbetning börjar med intag (ätning). Tänderna hjälper till med mekanisk matsmältning genom att tugga (tugga) mat. Tygning möjliggör lättare avsmältning (sväljning) och snabbare kemisk nedbrytning i mag-tarmkanalen. Under masticering utsöndrar salivkörtlar saliv för att mjuka upp maten i en bolus (halvfast klump). Saliv innehåller salivamylasenzymet som smälter kolhydrater (stärkelse) och slem (en tjock vätska) som mjukar mat till en bolus. Förtäring startar både kemisk och mekanisk matsmältning.
Vid avsmältning skjuter tungan bolusen mot svalget (halsen) och in i matstrupen, ett muskulöst rör som leder från halsen till magen. För att förhindra att mat eller vätska kommer in i luftstrupen (luftröret) stängs epiglottis (en liten vävnadsklaff) över struphuvudets öppning (röstbox) under avsmältning.
När du kommer in i matstrupen, bär peristaltik (vågliknande sammandragningar) av glatt muskulatur bolus mot magen. Två lager av glatt muskulatur, den yttre längsgående (längsgående) och den inre cirkulära, dras samman rytmiskt för att pressa maten genom matstrupen. Genom matsmältningskanalen hjälper peristaltik av glatt muskulatur till att transportera mat.
Från matstrupen passerar bolus genom en sfinkter ( muskulär ring) i magen. Alla sfinkter i mag-tarmkanalen hjälper till att flytta det smälta materialet i en riktning. När magen är tom viks väggarna i rugae (magveck), vilket gör att magen kan expandera när mer mat fyller den.
Tillbaka till toppen
Matsmältning: mage
I magen genomgår mat kemisk och mekanisk matsmältning. Här bryter peristaltiska sammandragningar (mekanisk matsmältning) bolusen, som blandas med starka matsmältningsjuicer som magfodercellerna utsöndrar (kemisk matsmältning). Magväggarna innehåller tre lager av glatt muskulatur ordnade i längsgående, cirkulära och sneda (diagonala) rader. Dessa muskler gör att magen kan pressa och krossa maten under mekanisk matsmältning.
Kraftig saltsyra i magen hjälper till att bryta ner bolusen till en vätska som kallas chyme. Ett tjockt slemskikt som täcker magväggarna förhindrar att magen smälter sig själv. När slem är begränsat kan ett sår (vävnadserosion) bildas.
Mat smälts i magen i flera timmar. Under denna tid bryter ett magenzym som kallas pepsin ner det mesta av proteinet i maten. Därefter transporteras chymen långsamt från pyloren (magsidan) genom en sfinkter och in i tunntarmen där ytterligare matsmältning och näringsupptagning sker.
Tillbaka till toppen
Matsmältning och absorption: tunntarmen
Tunntarmen är ungefär 6 meter lång och har tre delar: duodenum, jejunum och ileum. Duodenum är där mest kemisk matsmältning sker. Här kombineras gall från gallblåsan och enzymer från bukspottkörteln och tarmväggarna med chymen för att börja den sista delen av matsmältningen.
Gallvätska skapas i levern och lagras i gallblåsan. Galle emulgerar (bryts i små partiklar) lipider (fetter), vilket hjälper till med den mekaniska nedbrytningen av fetter. Bukspottkörteln och körtelcellerna i tunntarmen utsöndrar matsmältningsenzymer som kemiskt bryter ner komplexa matmolekyler till enklare. Dessa enzymer inkluderar trypsin (för proteinklyvning), amylas (för kolhydratsmältning) och lipas (för lipidsmältning). När maten passerar genom tolvfingertarmen är matsmältningen fullbordad.
Från tolvfingertarmen går chyme till jejunum och ileum. Här täcker små villi (fingerliknande utsprång) tunntarmens väggar.Cellerna som täcker villi är täckta med små utsprång som kallas microvilli (borstkant). Dessa utsprång ökar tunntarmens ytarea, så att chymen kan komma i kontakt med mer av tunntarmens vägg. Den ökade kontakten orsakar effektivare matabsorption.
Under matabsorptionen kommer matmolekyler in i blodomloppet genom tarmväggarna. Kapillärer (mikroskopiska blodkärl) i villi absorberar proteiner och kolhydrater. Lymfkärl (laktealer) i villi absorberar fettmatsmältningsprodukter och leder så småningom till blodomloppet.
Från tunntarmen färdas smälta produkter till levern, ett av kroppens mest mångsidiga organ. Hepatocyter (leverceller) avgiftar (filtrerar) blod från skadliga ämnen som alkohol och ammoniak. Och hepatocyter lagrar fettlösliga vitaminer och överskottsämnen som glukos (socker) för frisättning när kroppen kräver extra energi.
Tillbaka till början
Absorption: tjocktarmen
När mat har passerat genom tunntarmen är det mestadels osmältbart material och vatten och kommer in i tjocktarmen (tjocktarmen), uppkallad efter tjocktarmen har sex delar: tjocktarmen, stigande tjocktarmen, tvärgående tjocktarmen, fallande tjocktarmen, tjocktarmen och ändtarmen.
Den stora påsformade blindtarmen markerar början på tjocktarmen. Fäst nära blindtarmens botten är den vermiforma (maskliknande) bilagan. pendix innehåller lymfoidvävnad och avlyssnar patogena mikroorganismer som kommer in i matsmältningskanalen. Ibland kan fekal materia fastna i bilagan, vilket resulterar i blindtarmsinflammation (infektion och inflammation).
De andra delarna av tjocktarmen absorberar vatten och mineraler från den osmält mat och komprimerar det återstående materialet till avföring. Avföring är matsmältningens sista steg: avföring (osmält avfallsprodukter) transporteras till ändtarmen genom peristaltik och elimineras genom anusen.
Tillbaka till början