Vad man ska veta om lågtryckshuvudvärk

Dr. Deborah Friedman, MD, MPH, FAHS, delar sina insikter om sambandet mellan spontan intrakraniell hypotension (SIH) och huvudvärk.

Vad är spontan intrakraniell hypotension (SIH)?

I det enklaste uttrycket är SIH en huvudvärk med lågt tryck. Intrakraniell hypotoni betyder bokstavligen att det finns lågt spinalvätsketryck i hjärnan. I SIH finns det en läcka av ryggvätska från ryggraden, antingen i nacken (cervikal) eller mitt i ryggen (bröstkorg). Spinalvätska badar hjärnan och dämpar den från stötar mot skallen när huvudet rör sig. Hjärnan tillverkar ryggmärgsvätska kontinuerligt och absorberar den i samma takt och skapar en känslig balans som håller ryggmärgsvätska och volym normalt.

Vilka är symtomen på SIH?

Det vanligaste symptomet på SIH är en ”typisk” huvudvärk, som ligger på baksidan av huvudet, ofta med nacksmärta. Det är värre när man står eller sitter och förbättras eller försvinner inom 20-30 minuter efter att ha legat, kallat ”ortostatisk ”Eller” postural ”huvudvärk. Smärtan är ofta mycket svår. Den näst vanligaste variationen är huvudvärk som inte är närvarande (eller mild) vid uppvaknandet men utvecklas sent på morgonen eller eftermiddagen och förvärras under dagen.

Huvudvärkens placering varierar – den kan vara på framsidan, påverka hela huvudet eller vara ensidig. Det kan likna migrän med känslighet för ljus och ljud, illamående eller kräkningar. Det finns ingen specifik karaktär av smärtan, som kan vara värkande, dunkande, dunkande, stickande eller tryckliknande, som exempel les.

Ett annat vanligt inslag i huvudvärk är markant försämrad med hosta, nysningar, ansträngning (lyftning, nedläggning under avföring), motion, böjning och sexuell aktivitet. Andra symtom inkluderar förändringar i hörseln (dämpad hörsel, öronring, hörselnedsättning), yrsel, nedsatt koncentration, rygg- eller bröstsmärta och dubbelsyn. Sällan kan medvetslöshet, koma eller ett Parkinson-liknande tillstånd inträffa.

SIH är en orsak till New Daily Persistent Headache, som är en huvudvärk som börjar ”out of the blue” en dag och aldrig går bort.

Vem får SIH?

Även om vem som helst kan få SIH verkar det förekomma oftare hos personer som har en svag ”bindvävsmatris”. Dessa människor är ofta långa och tunna, har en smal nacke, är dubbelfogade eller ovanligt flexibla. Deras dura är förmodligen tunnare och benägen att riva än hos de flesta.

Hur diagnostiseras SIH?

Om du tror att du har symtom på SIH är det viktigt att konsultera din läkare för att genomföra en serie tester. Från Trendelenburg-testet, där patienten ligger platt och undersökningen lutas för att sänka huvudet, kan avbildningsstudier som en MR-undersökning, CT-skanning eller cisternogram hjälpa till att avgöra om SIH är orsaken till huvudvärk. Ändå, även genom diagnostisk testning, kan en betydande minoritet av patienterna få normala resultat.

Hur behandlas SIH?

Många patienter med långvarig SIH upptäcker att praktiskt taget all standard mediciner som används för huvudvärk är ineffektiva. Den medicinska behandlingen liknar vad som används för huvudvärk som uppträder omedelbart efter en ryggkran, inklusive koffein, hydrering och att ligga platt. Ibland är ett bukbindemedel eller ett läkemedel som kallas teofyllin (som verkar som koffein) till hjälp men får sällan huvudvärken att försvinna permanent.

Eftersom epidurala blodfläckar vanligtvis är framgångsrika är de ofta första behandlingslinjen . Patientens eget blod dras från armen och injiceras i den låga ryggraden i epiduralutrymmet, vilket är utrymmet omedelbart utanför dura. Förfarandet utförs under fluoroskopi (röntgen) eller CT som öppenvård. Den vanligaste komplikationen är smärta i nedre ryggen som vanligtvis går över inom en vecka. Ibland varar ryggvärken i veckor eller månader; sällan kan det förekomma ärrbildning (araknoidit) som orsakar ihållande ryggsmärtor eller ett rebound-högtryckstillstånd som vanligtvis försvinner av sig själv. Det finns en potentiell infektionsrisk. Blodplåstret ger ofta omedelbar lindring. Ibland försvinner effekten och ytterligare blodfläckar behövs.

Varför inte bara fixa läckan?

Det låter enkelt men läckaget kan vara MYCKET svårt att hitta. De tester som är mest användbara för att lokalisera läckan är speciella MR-bilder (som inte ingår i standard-MR-programvarupaketet och inte är tillgängliga), samt MR- och CT-myelografi. Även med dessa tekniker kan det finnas ”falskt positiva” resultat som är vilseledande eftersom avvikelsen på bilden inte egentligen är platsen för läckan. De svåraste läckorna att hitta och behandla är framför ryggmärgen. Riktade blodfläckar och kirurgi kan i slutändan behövas.

Deborah I.Friedman, MD, MPH, FAHS
chef, huvudvärk och ansiktsvärksprogram
Professor i neurologi och neuroterapeutik och oftalmologi

Leave a Reply

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *